Search
  • kohlerblanca

Smärta är i ditt huvud - men det är inte bara i ditt huvud

Skärande, stickande, dov, vass, molande, bultande, svidande. Smärta kan kännas på många olika sätt och vi har alla våra egna upplevelser av det. Vi får smärta för att undvika beteende som kan vara skadligt för oss, vår hjärna är som en överskyddande mamma som vill hålla oss säkra. Vid akuta skador är det här bra. T.ex. om du vrickar foten så börjar du halta för att undvika tyngd på skadan. Om någonting faktiskt är sönder, eller håller på att gå sönder, så ska du inte göra saker som provocerar det. Men ibland blir tolkningen fel och du känner smärta när det inte finns orsak för det.


bildkälla: bennyandfloyd.blogspot.com

Det är här som en vanlig missuppfattning kommer in. Vi är programmerade att tänka att något är sönder när det gör ont, men så är inte alltid fallet. Det finns många olika exempel för att bevisa det här. Fantomsmärta, allodyni (man känner smärta av minsta beröring), röntgenbilder av ryggrader och knän med deformeringar utan smärta. Så smärta är inte lika med skada. Det som smärta däremot är, är en varningssignal från hjärnan för att du ska vara försiktig. Hjärnan får signaler från kroppen och tolkar det som farligt. För att få dig att undvika det skadliga beteendet ”gör hjärnan” smärta.


Bygg en större kopp vid akut skada

Vid akut smärta finns det oftast en skada som är huvudkällan. Då skadorna inte orsakats av trauma lönder det sig att först analysera träningsvanorna som ledde upp till skadan (se vad som gjorde att kaffekoppen blev för full). Om du vet vad som kan ha orsakat skadan så vet du vad du ska se upp med i framtiden (t.ex. gå långsammare framåt, använda flera variationer av liknande övningar, stärka svaga muskler). Därefter kan du försöka hitta träningsformer eller övningar som inte belastar det skadade området. Allt eftersom området läker och smärtan försvinner kan du långsamt börja belasta området mer och mer så att det blir starkare.


Lugna ner varningssignalerna vid kronisk smärta

Förloppet vid en akut skada är ganska simpelt eftersom du har en klar orsak till smärtan. Men vid kronisk smärta (smärta >3 mån) kan det vara mera utmanande. Eftersom ursprungsskadan ofta har hunnit läka så handlar det mer om att ändra hjärnans uppfattning om situationen, lugna ner den överskyddande mamman. Till riskfaktorerna för kronisk smärta räknas därför även psykosociala faktorer så som jobbsituation, familjeförhållanden, ekonomisk situation och personlighet.


Chapman & Vierck (2017) har identifierat fem potentiella mekanismer för kronisk smärta. Till den första mekanismen hör orsaker som orsakar en konkret retning till nerverna som skickar vidare signalen till hjärnan. Hit hör bland annat nervskador och inflammation. I resten av de fem mekanismerna ligger orsaken i hur lätt signaler skickas till hjärnan och hur lätt hjärnan tolkar signalerna som fara, även då när det inte mera finns någon fara. Förenklat kan man säga att nervsystemet blir skickligt på att känna smärta. Nervbanorna har blivit effektivare, det krävs mindre stimulans för att få en signal till hjärnan och du fäster mera uppmärksamhet på området som gjort ont.


I princip existerar smärtan bara i huvudet, men orsakerna är sådana att du inte bara kan tänka bort smärtan.


Flera studier visar att personers uppfattningar om deras egna kropp och tillstånd har en betydande effekt på deras smärttillstånd. Ångest, oro, sömnproblem och katastroftänkande kring vad som händer i kroppen kan stärka känslan av obehag avsevärt. Därför kan en positiv prognos och kunskap om smärta redan lätta på symptomen. Precis som det finns personer med slitna leder utan smärta, behöver en skada inte betyda smärta för evigt.


Så för att övertyga din överbeskyddande mamma om att det är okej att använda kroppen så kan du först börja försiktigt. Utför varianter av rörelsen som brukat göra ont, rörelser som du kanske börjat undvika, och hitta det området var du klarar av att röra dig utan större problem. Sakta kan du sedan börja förstora området, visa dig själv att det är helt okej att göra det här. Och ge dig en känsla av kontroll över situationen!


- Blanca


Källor och vidare läsning:

Chapman, Richard & Vierck, Charles. 2017, The Transition of Acute Postoperative Pain to Chronic Pain: An Integrative Overview of Research on Mechanisms


Todd R. Hargrove, A Guide to Better Movement: The Science and Practice of Moving With More Skill And Less Pain


The Logic of Rehab: Pain Science - Guiding the path https://thelogicofrehab.com/2017/09/11/pain-science-guiding-the-path/

TA KONTAKT

Blanca Köhler

​Tel: 040 - 411 9073​

greensandgainz@gmail.com

SV, FI, ENG

  • Black Facebook Icon
  • Black Instagram Icon

Namn *

E-post *

Ämne

Meddelande